Före VS Efter
Renoveringen börjar närma sig sitt slut, nu återstår bara vissa detaljer som lister, finlir, lampor och styling. Känns skönt och enormt fräscht. Synd bara att resten av huset blir att kännas så "sunkigt". Blir nya tag i framtiden men nu får det vara nog med slipning, spackling, målning, golvläggning och tapetsering för en stund. Nu storstädar vi och fixar i ordning inför bebisens ankomst, det är den nya uppgiften.
Hallen övervåning:
Hallen andra sidan:
Sovrummet:
Andra sidan sovrummet:
Så blev det!
BB och BM
"Vardagsveckan" har innehållit besök på BB i Karlskoga. I tisdags begav oss Matti och jag dit för att se oss omkring och få lite information om deras arbete och vad de har att erbjuda. Var härligt och pirrigt på samma gång på något sätt att sitta där i förlossningsrummet med all utrustning omkring sig. Tankarna var många som for runt i mitt huvud, man liksom försökte föreställa sig nästa gång man entrade den dörren. När kommer det att vara? Hur kommer jag känna då? Hur kommer det vara? Vad kommer vi att få uppleva? Och hur kommer det bli för just oss? Jag började nästan konstigt nog längta efter den dagen. Det kan få hända nu, det är okej för mig.
Kunde inte låta bli att tänka tillbaka i tiden, förra gången jag var i dessa lokaler. Då av en helt annan och tråkig anledning, operationen av utomkvedes. Jag minns vistelsen ganska väl även om det nu är ett par år sedan. Tårar och rädsla. Det är väl något som alltid kommer finnas där. En upplevelse som bidragit till allt detta kämpande och att ej vilja ge sig. En upplevelse som fått mig att se på detta med min graviditet på ett annorlunda sätt. Längtan efter att bli gravid, den är stark. Annars hade jag aldrig utsatt mig för det igen, att våga chansa och riskera. Skulle det bli rätt eller fel? Orkar man ta några mer negativa besked? Jag minns barnmorskornas fina sätt att ta hand om mig. Jag tror det är därför jag vill tillbaka. Det var speciellt. Jag minns en barnmorskas sista ord innan jag åkte hem: Nästa gång vi ser dig hoppas vi att det är av en annan anledning. Och lyckans mig så blev det. Den här gången kommer jag utav en annan anledning, utav den lille människa som vilar och växer i mig. Utav två människor som vägrat ge upp, försökt igen och lyckats. Jag kan inte vara mer tacksam.
Förutom detta besök har jag denna vecka också besökt BM. Tagit prover och allt ser fortsatt bra ut. BM konstaterade också att bebisen var fixerad. Så nu är det väl bara att vänta...och som vi gör det. Väntar och längtar!
Det finns någon som är riktigt glad över att jag är hemma med henne hela dagarna.
Välkommen februari!
Man borde känna att våren står bakom nästa krön och bara väntar på att få anlända men tyvärr känns det långt dit. Allra mest en dag som denna när snön bara vräker ner och man får pulsa i en decimeter snö när man ska ta sig utanför dörren. Hur mycket snö finns det där uppe i himlen egentligen? Eller som i helgen när termometern visar alldeles för många minusgrader och kylan biter i kinderna när man sticker ut näsan. Hur kallt kan det bli? Kom på mig själv att tänka och längta efter bättre årstider förut. Jag längtar efter att få lägga in vinterkläderna längst in i garderoben, töväder med vattendroppar från taken, njuta av första solen vid husväggen, att hitta de första vårtecknen: se tussilago och höra fåglarna kvittra m.m m.m. Vi vet ju alla att vårens ankomst också för med sig några nackdelar: t.ex. lera och gegga överallt som ger smutsiga hundar bara för en liten kisspaus och alldeles för mycket vattensamlingar överallt. Men som vanligt överväger de positiva sakerna de negativa, jag kan överleva dem. Jag ser fram emot en härlig tid. Dessutom vetskapen att efter våren stundar en lång, varm, ljus och härlig sommar. Så låt detta snöande snart vara över. I väntan drömmer jag om det som komma skall inomhus i värmen och förtränger det som finns på utsidan.
Vecka 36
Renovering
Ja helger den senaste tiden har inneburit mycket renovering och rustning med hjälp av mamma och pappa. Så blir det även denna lördag med. Annorlunda blir denna dag att syster följer med och drar några drag med penseln, vilket jag är tacksam för. Ju mer folk dessto snabbare blir vi klara med denna renovering. Vill ju verkligen att den ska bli klar och man får allt i ordning innan bebisen kommer. Det kommer bli så fint.
Så därför nu några "före-renoverings-bilder":
Sovrummet, där det blir nymålat med nytt golv och tapeter.
Hallen övervåningen. Ska få nytt golv och ljusa väggar och tak.
Trapp till övervåning, ska bli ljus.
Sen ska det bli så roligt att köpa ny inredning. Någon ny möbel, gardiner, krukor, kuddar, mattor, lampor och ja allt vad man nu behöver. Resultatet får ni senare. Nu ska jag hoppa i målarbyxorna och dra igång.
Systerdag
Ett systertillfälle- ja för hur många år sen då?
Färdigarbetat
Idag besökte jag VC och läkare på grund av mina besvär och smärtor. Slutade i sjukskrivning tom 28 februari så nu blir det inget mer arbete innan bebis kommer. Känns skönt även om jag ville jobba och tycker om mitt jobb. Jag kommer att sakna det, mina kollegor och barnen. Det är det att det inte är värt priset som min kropp får betala. Så dags att lägga arbetstofflorna på hyllan och ta hand om sig och sin kropp i väntan på att den lille ska komma. Jag väntar ju!
Helgen
Lördagen inleddes med hotellfrukost och sedan begav vi oss ut en kort sväng i affärerna i jakt på lite smått och gott som vi behövde. Vi åkte sedan till LLA och åt ännu en middag i restaurang Golden Star och tittade på när Färjestad fullständigt nollade Linköping. Härligt!
Därifrån åkte vi direkt till Loka Brunn där mormors 70 års kalas hade börjat. Vi kom lagom till fika och presenter. Träffade hela "tjocka släkten". Det sjöngs, sjöngs och sjöngs i alla dess former hela kvällen och på slutet blev det även lite dans. Festen avslutades klockan 2 när folk var för trötta efter allt festande av ett eller ett annat skäl. Vi övernattade på Loka och la oss totalt utslitna.
Klockan 9 på söndag morgon stod ännu en hotellfrukost på schemat. Det åts, mängder av det mesta. Yoghurt med olika flingor, smörgåsar med olika pålägg, äggröra och bacon, smoothies, pannkakor, frukt, juice te kaffe och wienerbröd. Äntligen fick jag min efterlängtade kiwi som jag suktat efter hela helgen (det är mitt måste just nu)Mätta begav vi oss till spa och relaxavdelningen. Här badade, bastade och bubblade vi. Något jag uppskattade något enormt mycket, att få röra sig fritt i vattnet utan att magen var allt för mycket i vägen.
Nu är jag hemkommen och mitt huvud och kropp värker av trötthet och krämper. Jag har dessutom drabbats av en förkylning som sakta smygit sig på och blivit värre för varje dag under denna helg. Blir lugn kväll framför TV:n med lite gott.
Vill tacka min Mathias för denna underbara julklapp jag fick och mormor för ett trevligt kalas med alla dessa underbara människor. TACK! Det var på grund av er min helg bestod av alla dessa saker.
Långhelg
Ledigheten igår inleddes med besök hos BM. Vi pratade om förlossning och smärtlindring. Tog de vanliga proverna som såg bra ut. Vi konstaterade också att bebisen låg med huvudet neråt, vilket jag misstänkt ett tag. Lokaliserade läget och fick bekräftat hur den lille låg, det som jag känt så tydligt högt på min vänstra sida var en rumpa. Läget förklarar ju också att jag känner hickan exakt på samma ställe jämt. Fick också höra hjärtljuden, vilket jag älskar och tycker är så mysigt. Leendet som infinner sig på läpparna när man får höra dem är underbart. Man liksom bara njuter.
Besöket avbyttes med ett annat, nämligen besök hos frissan. Vilket verkligen var behövligt med tanke på mitt rufs. Så nu har man 10 cm kortare hår och är nyslingad.
Just nu sitter jag mest och funderar vad jag ska fördriva dagen med i väntan på sambons hemkost. Funderar på att måla lite i vårt sovrum, det skulle behövas. Donna skulle uppskatta en promenad men jag är inte lika sugen med tanke på det gråa vädret. Har påbörjat packningen inför helgens alla kuligheter som står på schemat. I eftermiddag åker nämligen Matti och jag till Karlstad för restaurangbesök och hotellövernattning. I morgon lördag ska vi besöka LLA där prinsen bokat bord i Golden Star i mötet mellan Färjestad- Linköping. Därifrån åker vi sen till Loka för mormors 70 års-kalas med så gott som hela tjocka släkten vilket ska bli förbannat trevligt. Grattis mormor! Övernattning väntas på Loka Brunn och söndagen kommer att avnjutas med relax och bad. Så här borde väl fler helger om året se ut?
De senaste dagarna.
34 Veckor
"Helg-tjuvstart och lillelängtan"
Två arbetsdagar följs av två helgdagar.
Men veckorna går ju fort och det börjar närma sig. Vad jag tror exakt 50 dagar kvar till BF idag, 7 veckor. Och då hade jag ju tänkt få vara ledig ett par veckor innan. Så härda ut tjocka jag.
Men helgen kom ju ganska snabbt och jag kan bli lycklig över bara vetskapen om att få sova länge på morgonen och bara strosa runt hemma. Igår dock så stod J-20 match med bror på programmet och med sällskap av syster så pallrade vi oss iväg i kylan för att delta och se spektaklet. Ja för är det något som gör mig förbannad så är det matcher som den som var igår. En sån där match som "vi" ska vinna men inte gör det på grund av olika faktorer: oflyt, oförmågan att sätta solklara chanser, slumpmål i arslet och kanske det som gör mig mest tokig DOMAREN! En sån där match med 3-4 förlust sitter i resten av dagen. Och jag blir allvarligt ilsken som ett bi. Fick mig ändå några goda skratt, som alltid när syster är bänkad bredvid mig och jag kom ju utanför Skatviksområdet denna helg. Revansch blir det eftersom två matcher återstår mot samma lag, då ska jag vara där. Lita på det!
Just nu är mamma och pappa på väg att inta Fräkenfallet med deras hjälp i vår renovering som vi börjat med på övervåningen. De är guld värda och underbara som hjälper oss lite mer ohändiga och orutinerade människor med sådant som vi själva inte klarar av.
15 dagars ledighet innnebar:
Julstökande: baka julgodis, dekorera pepparkakor, griljera skinka, slå in de sista julklapparna, städa och pynta.
Uppesittarkväll på Fräkenfallet med Julskinkssmörgås, julmust och julgodis.
Julfirande i Filipstad och på Ståhlvägen. Många fina julklappar.
Födelsedagsfirande av pappa, god mat och kortspel.
Nattsudd, skönt att slippa lägga sig tidigt.
Långa sovmorgnar, ett ex antal välbehövda sådana.
Mysdagar framför TV:n.
Kortare promenader med Donna som bara älskar att springa lös i snön.
”Släktträff” hos mormor och Gert. God mat, spelande av Nintendo Wii som faktiskt min mormor och hennes Gert är ägare till samt kortspel.
Besök av moster och Kenneth på Fräkenfallet, tack för den fina blomman.
Middag hemma med Jonas, Karin och Helmer som gäster.
Besök hos BM, jag älskar att höra den lilles hjärtslag.
Örebroshopping av bebissaker och material inför kommande rustning av övervåning med Matti, Murra och Hamza.
Nyårsfirande hos Niklas, Carro och barnen.
Eftermiddag med socialt sällskap med mamma på Stålvägen. Sen kommer de övriga: Matti som tittar vargspår, pappa den ständige arbetaren och Jonis den bakfulle och gör oss sällskap över en fet pizza.
Följde vargjakten och irriterade mig tusen gånger på alla korkade inlägg och diskussioner som förs omkring den.
Besök och fika med svärföräldrarna.
Vi började våran tänkta renovering på övervåningen, rivning av tapet, tak och listmålning.
Städat bort julen.
Innevistelse på grund av extrem kyla.
Ja det var det! I morgon bitti sätter jag mig återigen i bilen och styr mot Nora.
2009
- 16 januari: C-uppsatsen var skriven, opponerad och klar med ett stort VG som prydde den. Utbildningen var nu slut. Vi firade i aulan på KAU och med ett restaurangbesök. Det var sista kvällen med gänget och jag kan erkänna att jag ibland saknar det, studentlivet och människorna. Allra mest Pius, min pius!
- Februari kom och Maria åkte tillbaka till sin Hamza i Turkiet. Jag hatade det egentligen, trots att jag vill att hon ska uppfylla sina drömmar. Den dagen började längtan, längtan att få se henne igen.
- 3 april Mathias och jag firar 5 tillsammans med Karlstadsresa. Restaurang, hotellövernattning och finalmatch i LLA.
- April-Maj: Den årliga bäverjaktssäsongen drar igång. Detta med många härliga kvällar i väntan på skottillfälle. Som vanligt med en massa jaktmänniskor på besök. Jakt, umgänge, festande och tokigheter. 26 april skjuter jag mitt livs andra bäver.
- Slutet av april. Jag får ett erbjudande om att hjälpa "grannen" Karin med hennes häst Saga när de är bortresta. Innebär att jag återigen sätter mig upp på hästryggen och återtår mitt hästintresse för ett tag.
2 maj. Min Donna-fis fyller ett år. Vi börjar att åka till Kil för att träna henne i konstgryt utan vidare resultat. Ska det bli någon jakthund av henne?
30 maj. Jag, Matti, Pappa, Mamma och Jonis åker på semester till Turkiet för att hälsa på Maria och Hamza. Många fina minnen, stunder och upplevelser. 
9 Juni. Jag beger mig iväg till Nora för en arbetsintervju angående ett jobb på en förskola där. Ser det mest som en kul grej, att få se något annat och få lite erfarenhet av intervjuer.
10 Juni. Ewa rektor på Getingens förskola i Nora ringer och meddelar att tjänsten på 85% i Nora är min. Vad ska jag göra? Jag velar hit och dit. bestämmer mig till slut för att ta jobbet och anta utmaningen. Jag har ett jobb, mitt eget jobb.
12 Juni. Jag avslutar mitt vikariat i Grythyttan med personalfest i Pias sommarstuga. En trevlig kväll men ett trist avsked. Människor man kommer att sakna. Får ganska snabbt veta att sommaren innebär en förlängning med förskolan i Grythyttan, jag ska jobba på sommardagis.
19/6 Min 25 årsdag och midsommarafton. Vi firar med familj och släkt på Fräkenfallet med grillning och fika en härlig dag på vår uteplats. Kvällen firar vi i Örling trots det värsta regnvädret jag tror jag upplevt i mitt liv. Midsommardagen innebar traditionsenligt trav på Fornaboda. Strålande väder och vinpimplande med mamma.
26 Juni. Ett besked når oss, ett positivt graviditetstest. Ett besked som gör mig livrädd med tanke på tidigare missfall och utomkvedshavandeskap. Skulle vi orka med mer motgång?
Vi börjar dressyrkurs i Nora med Donna och Bill för en bättre fostran och lydnad. Det lönar sig, hon blir klockren.......nästan!
17 Juli. Jag minns dagen som igår. Hur nervös och spänd jag var när jag skulle besöka kvinnokliniken i Kga för undersökning och VUL. Vad skulle jag få för besked. Var negativt inställd. Varför skulle det hända nu? Resultatet blev något annat. En stor glädje och lättnad när vi på skärmen såg ett litet foster med ett pickande hjärta. Jag var gravid.
V 28-31. Jag jobbar på sommardagis i Grythyttan. Grymt kul menn jag är orkeslös och mår pyton.
24 Juli. Vi berättar om graviditeten för föräldrar och svärföräldrar under en kräftskiva i Lena och Rolfs sommarstuga. Total lycka!
Sluten av Juli har vi en härlig helg på Västkusten.
Den 3 augusti börjar jag mitt nya jobb i Nora. Vilket jag inte ångrar en sekund att jag gjorde. Jag stortrivs.
September. Matti drabbas av ryggont som visar sig vara diskbråck. Vilka dygn vi och framförallt Matti fick uppleva. Stackarn vad ont han hade den där natten när jag fick ringa sjukvårdupplysningen och nästan en ambulans.
20 september. Vi skjuter första grävlingen för Donna. Klockren var hon, stolt var husse och matte.
5 oktober. Ultraljud i Kga. Bland det häftigaste vi fått uppleva.
12 oktober. Älgjaktsäsongen drar igång och så också Mattis frånvaro. Jag bor på Stålvägen när han är bortrest och trivs med familjen som sällskap. Besöker de årliga marknaderna och sen drar ju lyckligtvis hockeysäsongen igång.
3 november. Maria och Hamza kommere hem till Sverige. Som jag väntat på denna dag.
18 november. Oplanerad panikfärd till Västerås med Donna för akut operation av en hörntand som på ett mysteriskt sätt gått av. Donna blev gladare, matte fattigare.
22 december. Två veckors ledighet under jul och nyår. Så himla underbart! Jag firar med nära i Filipstad och Hällefors.
2010 då? Jag ser fram emot det nya året. Största händelsen är att vi ska bli föräldrar, jag längtar!
Ett blogginlägg- en tillfällighet?
Lite dåligt samvete över att mitt planerade bloggande uteblivit har jag väl kanske. Jag visar ju emellanåt att jag lever på FB, för er som tvivlade på min existens. Det är väl alltid något, bra nog. Jag har inte så mycket att skylla på. Mest att mycket annat i livet tar plats just nu. Eller samma som alla andra skyller på i dessa tider, JULEN. Eller egentligen tiden innan julen. Det är mycket som ska hinnas med, mycket som man vill hinna med. För inte vill man väl missa något i uppladdningen och nedräkningen av årets mysigaste högtid? I år verkar det som om jag älskar julen ännu mer. Kan inte låta bli att tycka att allt är så underbart mysigt! Att jobba på förskola i dessa tider är positivt, man kan liksom ladda upp med många utav jul-förberedelserna på jobbet. Det är julpyssel, julbak, julsånger, lucia, tomteprat och julklapps-önskelistor. Man får uppleva allting i dubbel bemärkelse. Och stämninen är munter och glad.
Min frånvaro då? JO. Dessutom så går så gott som all min ork, kraft och energi till att överleva arbetsveckorna med pendlandet i denna mörka årstid. Graviditeten då? Jo veckorna går. Är nu inne i vecka 30 och det närmar sig med en ganska rask takt vilket är skönt. Kan erkänna att man inte känner sig som världens smidigaste människa längre, även om jag nu aldrig kanske gjort det. Men nu känner jag mig definitivt som en av osmidigaste. Inte blir man nog heller korad till någon vacker skönhet. Men vad gör det? Däremot kanske jag är en de av lyckligaste, ja så är det nog. Jag mår nog förutom tröttheten ganska bra nu. Jag njuter av tillvaron. Älskar rörelserna i magen när man myser i soffan framför TV:n. Vi kan ligga långa stunder innan vi somnar på kvällarna och följa rörelserna som definitivt kan ses från utsidan sen ett tag tillbaka. Det är häftigt och HÄRLIGT!
Vi får väl se när vi ses igen!
Till sist ännu en bild:
Vecka 30
